Det blir visst lite en omställning det här. Att skriva "öppet". Att veta att "vem som helst" kan läsa och att därmed väga orden på våg på ett annat sätt. Vill jag skriva ut namnet på staden jag bor i? Vill jag nämna favoritfiket med namn? Gör det något om någon känner igen vyerna på mina bilder? Hur anonym kan man vara på en öppen blogg? Eller kanske snarare, hur privat bör man vara?
För dem som hittat hit "av sig själva" kan jag väl nämna att jag är halvtidssjukskriven från ett jobb på en Myndighet, som jag trivs väldigt bra med. I torsdags träffade jag min läkare på Företagshälsovården. Jag går och väntar på en kallelse till en undersökning och tills den blir gjord och man vet om det eventuellt går att operera bort mina besvär fortsätter jag jobba halvtid. Det var ändå bra att träffa läkaren i torsdags. Jag har dragits med förkylningar, feberkänsla och en enorm trötthhet/matthet ända sedan i höstas och nu skrev hon en remiss för en rejäl provtagning. Jag hoppas ju naturligtvis att det inte ska visa på något värre än möjligen en ofarlig vitaminbrist, men det ska bli skönt att få kolla upp blodvärdena. Sist jag tog prover (av liknande anledning) var 1998 och så sa läkaren att jag hade exceptionellt bra värden – på allt – vilket tydligen var ovanligt. Det hoppas vi har hållit i sig! ;-)
Jag skulle verkligen vilja få lite energi nu! Jag vill orka gå promenader och börja jogga så smått igen. Det farliga med att vara dödens trött och hängig hela tiden är att det lätt blir så att man ligger och tittar på film och käkar chips halva kvällarna. Det är inte bra när man hellre vill att vågen ska peka neråt än uppåt. Det är ingen katastrof än. Jag köpte faktiskt ett par nya shorts häromdagen i en mindre storlek än jag kunnat ha på många år. Men ändå. Vem vill vara ett vandrande lik som inget orkar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Visst är det jobbigt det där - att inte ha någon energi?? Igår var min dag upp och ner... på förmiddagen satt jag en stund på balkongen och givetivs var det på tok för varmt och luften gick ur mig alldeles. Sedan åt jag mat för sent... jag hade ingen energi alls. Låg där på soffan en stund och kände mig helt kass. MEN, på kvällen fick jag plötsligt nytt liv igen! Skippade tom tvn (stort steg för mig vet väl du som känner mig rätt väl)... jag for runt och städade och fixade... det var en underbar känsla att ha energi! Jag ska göra allt jag kan för att må så - jag vill må så! Kram till dig.
Skicka en kommentar