På förekommen anledning

Jag vill fortfarande inte dryfta detta där. Men….

Well… Det är min uppfattning (vilken jag iofs vet delas av andra) att somliga betett sig onödigt spydigt och otrevligt. Det är inget jag egentligen orkar ta åt mig av, men det gör samtidigt att jag inte längre känner den trevliga anda som jag tyckte fanns "Hemma". Och efter att en tid ha känt att det ger mig mer negativa än positiva känslor valde jag bort. Och det räcker väl bra så.

Varför stanna någonstans där kommentarer jag skriver till en person ska analyseras och vridas på av någon annan? Varför ska jag tvingas antingen tiga (och "svälja") eller ta strid när folk himlar med ögonen och spydigt skriver "Jeez..." som kommentar på något jag i all välmening skrivit till en av mina kompisar? Om det hade kunnat finnas en ömsesidig respekt där vi konstaterat att nej, vi tycker inte lika, vi ser nog olika på ungefär precis allt, och nu kan vi bara ignorera varandra hade det varit en sak. Men så enkelt var det tydligen inte och därför väljer jag att gå.

Det är ingen stor sak. Det är inget stort "offer" från min sida. "Hemma" finns inte mer och det är dags att dra vidare. Jag är inte den första och jag är inte den sista.

Det enda som egentligen är viktigt är att JAG lyssnar på vad JAG vill. Jag har äntligen blivit bättre på att aktivt välja saker jag mår bra av. Jag har äntligen blivit bättre på att in absurdum hålla mig väl med folk och försöka få dem att tycka om mig. Jag har börjat våga rycka på axlarna och skita i somliga. Och jag vågar stå för att jag inte vill bli en argumentationslysten människa som tycker att ganska mycket är tillåtet i debattens hetta.

Jag kanske faktiskt har börjat hitta en bit av mitt sanna jag. Det är inte bara här, på nätet, jag märker den skillnaden. Hon som var så ivrig att passa in och vara omtyckt har allt mer börjat gå sina egna vägar även på jobbet och i andra sammanhang. Och det är en jäkligt intressant väg att vandra!